Risö – Gryts Varv

När klockan blev tidig förmiddag så var det som att alla fick för sig att lämna. Med hela 26 båtar så var det en hel aktivitet. Inklusive ankarlinor som fastnat i kölar, men allt redde ut sig till slut. Så småningom blev det dags för oss att dra upp ankaret och dra vidare. Dagen bjöd på fin segling med kryss bland många båtar i trånga farleder.

Destinationen var Gryts Varv där vi spanat att det fanns en restaurang då vi tänkte vila grillen en dag eller två. Framme vid Gryts Varv tog det ett tag innan vi hittade en plats vid bryggorna då det var fullt med småbåtar som tog upp alla platserna vid lunchtid. Vi lyckades i alla fall att få en vänlig själ att flytta på sin båt för att göra plats för oss.

Därefter var det dags för Åse och Maria att få sin mycket efterlängtade Aperol Spritz

Tidigare på dagen hade vi ringt och bokat bord på restaurangen och tur var det för det var helt fullt på kvällen när vi skulle äta middag.

Lilla Trässö – Risö

Lite oroliga för att vår ankarlina fastnat i kabeln som man envisats med att lägga på botten mitt i den lilla fina Martins Vik var vi allt när vi skulle kasta loss. Men tipset vi fick kvällen innan när vi lade till om att slänga ankaret långt över på motstående sida fungerade. Det både satt bra fast när vi behövde det och lossnade villigt när vi skulle dra upp det.

Färden söderut gick genom en fantastisk skärgård som balanseras genom groteska industribyggnader som fått växa upp under mitten och slutet av förra seklet. En av de ”bästa” är Marvikens kärnkraftverk. Ett verk som skulle stå klart 1968 men som av olika anledningar aldrig laddades. Istället monterades en enorm oljeeldad ångpanna in som under några år gjorde detta till världens enda oljeeldade kärnkraftverk… Efter några kostsamma saneringar så lär nu hela fastigheten vara såld för att utvecklas till bostäder och andra upplevelser.

Annars är det, som sagt, en mycket naturskön upplevelse men elvakaffet missar vi sällan.

Som natthamn hade vi sett ut en lämplig vik vid Risön utanför Slätbaken. Där var det väldigt många båtar som låg förankrade mot land, men vi var första båt som valde det bekväma alternativet att svajankra. Efter några timmar så var det någon som kom på att har vi inte legat här förut? En koll i arkiven kunde mycket riktigt bekräfta detta då vi tillsammans med bara en handfull andra båtar legat här med Märta och Henny 2012 när vi var på väg in i Göta Kanal.

Askö – Lilla Trässö via Oxelösund (26 nm)

Härlig sommardag med medvind och vårt blå segel uppe! Vi navigerade mellan skär och öar tillsammans med alla andra båtar. Nu märker vi att det är fler båtar ute.

Vi började dagen med promenad på Askö och lite träningsövningar på bryggan. På Askö fanns bland annat en fin liten hamn, en härlig sandstrand och fina promenadvägar. Det är en ö att komma tillbaka till.

Åse (och Maria) tar turist-tåget tillbaka till hamnen efter matinköp

Lilla Trässö hade en fin vik, kallas Martins vik, till oss att ankra i. Vi grillade på klippan framför båten i kvälls-solens sken.

Gotska Sandön – Askö

Efter två nätter på svaj på Gotska Sandöns nordsida var det dags att lätta ankar och bege sig mot fastlandet. Vindarna var lätta och vågorna små så det passade perfekt att återigen sätta upp den stora blå. Vi gjorde god fart med bara den uppe.

Tanken var att gå till Landsort men för att vara på den säkra sidan så ringde vi till hamnen först bara för att inse att där var fullt så det var bara för oss att fortsätta vidare. Första alternativet var att svaja i en vik norr om Askö. Där visade det sig vara jättemysigt och vi var enda båt som inte låg till land, men för oss passade det jättebra.

Elvis hade vi behållt uppblåst så på kvällen var det bara att dra in till land och sätta igång grillningen.

Liggedag Gotska Sandön

Idag har vi utforskat ön i omgångar och vinden var fortfarande svag och rätt riktning för att ligga kvar på svaj vid den norra stranden.

Känslan av söderhavsö med långa stränder, urskogen på åsarna och minnen från sjöröveri och informationen kring hur man levde det hårda livet att se till att fyrarna lös året runt gör ön väl värd ett besöka. Kan absolut tänka mig att segla hit igen.

Elvis fungerade perfekt och kvällen avslutades med pizza i båten, ön har eldningsförbud så ingen grill på stranden.

Loftahammar – Gubbö Kupa (27 nm)

Härlig segling genom Tjust skärgård i halvvind och bidevind i 4-8 m/s. Vi gick inomskärs för att uppleva skärgården så mycket som möjligt. Vi passerade Finnhällan, Stora Grindö, Trädskär, Prickholmen, Stora Askö, Kvädö, Halsöklabb, Vässlingsö och Fångö och mycket mer innan vi la till vid Gubbö kupa. Där var djupt, 10 m, så vi använde större delen av ankarlinan! Förtamparna förtöjdes bland annat i 2 stenblock. Några bergsöglor fanns inte, men vi satte dit ett par egna bergskilar.

Morgonen hade vi ägnat åt motion och använde Loftahammars utegym. Det var jättefint! Bageriet hade gott bröd och goda bullar som vi köpte med oss. Vi vinkade också av Albert som körde hem till Göteborg efter en natt i Elvine 😊

Gubbö kupa bjöd på promenad upp till kummlet med fin utsikt. Middagen bjöd på grillat i sittbrunnen. Kvällen var lugn!

Idö – Loftahammar (13 nm)

Härlig förmiddag med promenad runt ön och fika på hamncafeet. Naturen på ön var varierande, allt ifrån härliga klippor till ängar och ekskog. Mycket blåbär var det. Det finns också en Idö by som vi passerade. Sjöbodarna får räknas till den pittoreska varianten.

Färden till Loftahammar var motorgång, då det enbart blåste 3m/s. Väl framme fick vi en bra långsidesplats långt in i hamnen.

Elvine i Loftahammar

Senare på eftermiddagen mönstrade Jan på. Chauffören Albert var med och stannade över natten. För att fira åt vi middag på Sjökrogen i hamnen.

Påskallavik – Idö (32 distans)

Solig morgon som börjar med motion och styrketräning i Påskallaviks nya utegym. I lagom vind tar farleden oss upp genom Misterhults skärgård som bitvis är väldigt smal och svängig. Passerar Oskarshamns kärnkraftverk och väl framme på Idö finns som brukligt en ledig plats längst in i hamnen. Kvällen avslutas med spöregn och god middag i ruffen, eftersom restaurangen på Idö stängde kl 17.

Mörbylånga – Påskallavik (39 distans)

Perfekt, dags för den fina blå gennackern, sol och slör upp genom Kalmarsund. Men innan avfärd en promenad i Mörbylånga och de karakteristiska Ölandskvarnarna.

Väl framme i Påskallavik blev vi glatt överraskande över hur bra det är här. Fin by med bra gästhamn, gästgiveri med god mat och nedan konstnären Arvid Källströms hus med flera skulpturer i trädgården.

Bjössar på två extrabilder från gästhamnen…