Vrångö – Skärhamn

Bra seglingsväder utlovat. Vi kastade loss och styrde in söder om Donsö för att gå utmed fastlandet. Där hissade vi segel och kunde segla för resten utav sträckan. Förutom den lilla biten runt Varholmen då vi behövde knuffa med motorn för att komma förbi i den trånga passagen. Vinden ökade lite under dagen så vi ångade på i 7½ knop.

Vi gick väster om Marstrand och när vi kom upp till Marstrandsfjorden var det fullt med båtar. Det verkade vara någon tävling på gång, så vi fick sick-sacka oss mellan alla ”Drakar” som seglade härs och tvärs.

Framme i Skärhamn fick vi bra mottagande av en hamnvärd ute på bryggorna som gav oss lite alternativ att lägga till på. Vi valde att lägga oss utefter stenkajen längst in där vi skulle få en bra riktning mot den allt ökande vinden.

Anholt – Vrångö

Nu var det dags för avfärd från Anholt. Vi väntade in att affären i hamnen skulle öppna klockan sju så att vi kunde köpa färskt bröd. Sedan tuffade vi iväg.

Denna dag började vindstilla så det blev både frukost och tupplur i sittbrunnen.

Frampå dagen blev det lite mer vind, men vi valde att fortsätta att gå för motor då det skulle dra in ett häftigt åskväder under eftermiddagen. Halv tre lade vi till på Vrångö och en dryg timme senare öppnade sig himlen med dunder och brak. Så fortsatte det av och till under hela kvällen så det fick bli middag i salongen.

Kvar på Anholt

Denna dag blev det sovmorgon. Förmiddagen ägnades åt promenad på ön.

Först blev det kaffe från Riccos, och sedan blev det lunch på Tanternes Hus.

Till middag blev det förstås grillat och vi använde de allmänna gasolgrillarna.

Kvällen avslutades sedan i solnedgången på Orakel Bar.

Gilleleje – Anholt

Även denna morgon kastade vi loss klockan sex. Detta för att hinna fram innan den värsta blåsten satt igång på destinationen. Första delen av etappen var väl skumpig. Framförallt innan vi fått upp seglen och kunde segla. Sedan blev det bara bättre och bättre.

Framme på Anholt fick vi (som vanligt) ett gott välkomnande av hamnvärden i gummibåt. Det fanns gott om platser att välja på. Vi valde att lägga oss på yttre bryggan med fören mot vinden. Hamnvärden fick hjälpa oss för att få till akterförtöjningen i bojen. Den var redan långt under vattenytan eftersom grannbåten använde den, så Jan fick kliva i hamnvärdens gummibåt för att få igenom en tamp.

Sedan blåste det upp mer och mer. Kvällens väder var kuling med regn. Därför fick det bli sittbrunnsmys under kapell och middag i salongen.

Tunö – Gilleleje

Som sagt: upp i ottan och kasta loss! Kvart i sex startade vi motorn och började lossa på tamparna till båten innanför. Det dröjde inte många minuter innan den orolige tysken dök upp sömndrucken i pyjamas för att hjälpa oss,. Allt för att inte något skulle hända med hans båt, vilket inte var någon större risk då det var kav lugnt i hamnen.

Det blev en kort stunds motorgång innan vi kom ut från uppgrundningarna runt Tunö och då hade vinden redan börjat öka. Vi hissade segel med ett rev i storen och fick god fart. Vi loggade stadigt 7.5-8 knop genom vattnen och ca 1 knop till över grund. Så höll vi på ett par timmar innan vinden både vred och mojnade lite grand. Vilket gjorde att vi släppte ut hela storseglet och till slut blev det väl gungigt i medvinden med en del vågor akterifrån. När det var ca 1 timme kvar så blev det motor. På vägen passerade vi Själlands udde med sin fyr,

Anledningen till det långa benet till Gilleleje var att vi väntade på fler medlemmar till besättningen. Alma tog tåget från Göteborgs central till stationen i Gilleleje. En resa på ca 4 timmar, medan vår båtresa tog drygt 10 timmar.

Juelsminde – Tunö

Denna dag blev det en kort etapp som genomfördes helt för motor i bleke. Riktigt motorbåtsväder alltså.

När vi kom fram till Tunö så fanns det gott om plats, men vi var snarast lite oroliga åt andra hållet. Vi ville inte riskera att bli alltför instängda då siktet var inställt på att lämna hamnen redan vid sextiden dagen efter. Därför lade vi oss på en annan båt trots att det fanns lediga platser mot bryggorna.

Sedan blev det dags för den traditionsenliga promenaden runt ön – nåja vi har ju bara varit på Tunö en gång tidigare men då gick vi runt ön. Promenaden var knappt 9 km och tog ca 1½ timme.

När vi kom tillbaka från promenaden så hade vi fått en båt på utsidan. Åse försökte vänligt informera att vi tänkte kasta loss klockan sex morgonen därpå, vilket inte mottogs med någon större entusiasm (underdrift). Därför erbjöd vi oss att lägga om och byta plats, vilket de tyckte var OK. När vi höll på med detta så blev vi istället invinkade utav en tysk på bryggan mitt emot. Det var en herre i en stor träbåt som oroligt verkade ha spenderat hela tiden han varit i hamnen med att försöka få ”rätt” båt på sin utsida. Vi verkade kvala in och tyckte att det var en bra plats. Sagt och gjort så lade vi oss där istället, och lyckades slippa få någon mer båt utanför oss.

Middelfart – Juelsminde

Vi kastade loss vid halvtiotiden och stävade norrut i den starka medströmmen och gick för motor upp till Lilla Bälts mynning. Där hissade vi segel och kryssade sedan i den mycket måttliga vinden vidare nordost.

Elvakaffet denna dag blev en ”luksus-variant” då det hade (åtminstone till en i besättningen) inhandlats ”Direktörsnejle”. Den var mumsig!

Trots att klockan bara var halv två när vi kom fram till Juelsminde var det ganska fullt i hamnen och vi lyckades ta en jättefin plats, medans många andra båtar fick leta vidare i den nya delen utav hamnen. Byn var inte så stor, men denna dag kunde vi roa oss med att flanera på hantverksmarknad.

Middagen åt vi i sittbrunnen och sedan kunde vi bara sitta och njuta utav sommarkvällen.

Aarö – Middelfart

Eftersom då vi låg på en så bra plats i hamnen så kunde vi själva bestämma när vi skulle kasta loss. Det blev strax efter nio och då hade hamnen ännu inte börjat tömmas, även om några båtar hade gått före oss. Idag var det lite medvind på schemat så vi hade förberett oss med det ”stora blå”. Alltså blev vår första segelsättning storsegel och code one (eller vad det nu är). Seglingen gick hyfsat en stund och vi forsade förbi de som gick för ordinarie segelställ. Dock blev inte glädjen så långvarig då vinden dog ut alldeles. Då revade vi och gick för motor.

Efter ett tag verkade det som att vinden hade ökat lite grand, samtidigt som vi hade bättre vinkel mot den så vi hissade igen. Det funkade ungefär en halvtimme sedan var det dags för motorgång igen. Vi var inte så ledsna ändå då dagens etapp inte var så lång, samtidigt som vi hade 1.5-2 knops medströms.

Siktet var inställt på Nyhavn, en utav många hamnar i Middelfart. Vi hittade en grönskyltad plats som vi lade oss på. Som utav en händelse så såg vi när vi kom tillbaks till båten efter en promenad på stan att det satt en tejpbit med texten ”hjemmekomst 29/7” – men det är ju idag! Ängsliga av naturen som vi är så fann vi det bäst att lägga om oss på en plats som var grönskyltad till en bit in på augusti. Så slapp vi sova oroligt.

I Middelfart mötte Angi och Lars-Göran upp med husbilen. Det blev först lite sittbrunnsmys och sedan middag på stan tillsammans.

Aabenraa – Aarö

Målet för dagen var att ta sig till den mysiga ön Aarö. En ö där vi varit två gånger tidigare. Det var knappt 20 NM dit, och vi ville inte komma fram för tidigt, men inte heller för sent så därför kastade vi loss strax före klockan 8 och gick för motor ut i den svaga vinden i Aabenraa-fjorden. Vid dess mynning blåste det lite mer, men fortfarande inte särskilt mycket (3-4 m/s), men vi valde ändå att hissa seglen för att prova. Eftersom vi höll hyfsat högt mot den lilla vind som var så blev seglingen förvånansvärt bra.

Vi stävade in i hamnen på Aarö klockan elva och till vår förtjusning var det massor utav lediga platser så vi kunde välja och vraka. Det blev en plats med stäven mot den yttre träbryggan och aktern mot två pollare som stod tillräckligt brett isär för oss, men inte så mycket mer. Sedan började båtarna trilla in, och när klockan närmade sig ett var det redan knökfullt i hamnen.

Därefter blev det promenad på ön där vi passerade Aarö vingård. Den låg inte på samma ställe som när vi varit där tidigare, utan hade flyttat och verkade nu ha expanderat sin verksamhet. Där tog vi en paus och avnjöt var sin rosé (jo även Jan drack rosé!).

Middag blev det på Brummers Gård som numera var i ny regi.
Solnedgången i sundet, där flera båtar som inte fått plats i hamnen ankrat upp, var magisk.

Två dagar i Aabenraa

Även om Aabenraa hade ett mysigt litet by-centrum, så hinner man med att se och göra det mesta om man ligger tre nätter i gästhamnen. Vi fegade ur att gå i den starka västanvinden utan låg kvar med vår stabila förtöjning.

De aktiviteter som vi klarade av under vårt besök var:

  • Städa båten in och utvändigt
  • Promenera i staden
  • Gå på konstmuséeum på Brundlunds slott
  • Tvätta
  • Inhandla ett par fräcka sneakers till Åse
  • Slappa…

Till sist så blir det Quiz: Vilket företag som tillverkar produkter till segelbåtar ligger i Aabenraa?
(Se nedan för ledtråd)