Havstenssund – Fjällbacka

Idag var vi lite sugna på att gå till Väderöarna, men väderleksprognosen spådde mycket vind så vi gick till Fjällbacka istället. På den korta tiden dit hann det inte blåsa upp någonting, och den lilla vinden som var blåste emot oss så det blev motorgång hela vägen. Vi hann dock få två regnskurar över oss.

Framme i Fjällbacka hade vi tur och fick ”bästa” platsen i hamnen längs en av flytbryggorna närmast Ingrid Bergmans plats. Eftermiddagen ägnades återigen åt promenad genom en bergsklyfta. Denna gång den mer kända Kungsklyftan, även om den trånga Målarklôvan i Havstenssund är minst lika imponerande. Uppe på Vetteberget var utsikten magnifik.

Strömstad – Havstenssund

Vad skall man göra en måndag i Strömstad om inte att gå till Systembolaget som alla andra norrmän? Så även om vi inte är just några norrmän så har vi ju övat på att vara det ett tag. Det är onekligen mycket billigare att handla dessa varor i Sverige.’

Därefter blev det jättefin segling nästan hela vägen även om det var kryss som gällde.

Framme i Havstenssund så flyttade sig en liten motorbåt som just lagt till för att ge oss bättre plats utmed bryggan (Tack för det!). Väl iland upptäckte vi att det fanns en promenad ordnad med skyltar uppsatta som berättade Havstenssunds historia. Den var intressant att följa, och innehöll både fin utsikt och en passage genom den trånga bergsskrevan Målarklôva.

Lervik – Strömstad

Även om det var nästan vindstilla när vi lättade ankar så hade det blåst mestadels 5-6 m/s under tiden vi legat så ankaret satt bra fast i lerbotten. Fast upp kom det, som tur var.

Idag skulle det vara bra vind med 4-6 m/s hela dagen. Det var bara det att det var motvind, men nu hade vi tröttnat på motorgång så det blev kryss hela dagen istället. Egentligen inte några större problem när det var gott om utrymme och inte för höga vågor. Ännu roligare förstås när vi seglade om och ifrån några andra båtar på väg åt samma håll. Möjligtvis ett litet problem med att vi dragit upp Elvis på fördäck då vågorna skulle vara över 1 meter vilket gjorde oss lite oroliga att ha jollen på släp. Detta gjorde att vi fick ta det lugnt i slagen för att inte skoten skulle fastna, men det gick oftast bra.

Efter att ha varit i Norge länge så kändes det otroligt skönt att komma hem till Sverige igen. Fast gästhamnen i Strömstad känns inte riktigt som Sverige. De allra flesta båtarna har norsk flagg, och nästan ingen av dem har svensk gästflagg. Så egentligen borde vi kanske haft kvar vår norska även denna kväll… Middag åt vi i nere i ruffen då vädret nu är lite kyligare.

Hjelp – Lervik/Skelöy

Idag kom vi iväg sent från den fina och mycket populära ankringsviken vid Hjelp. I början hade vi lite vind men med oss, så vi seglade en stund på ”Stora Blå”. När vinden sedan ökade så vred den 180 grader vilket istället gav oss motvind, så vi gick för motor resten utav sträckan.

Vi ratade några ankringsvikar eftersom de inte var så lugna som vi hoppades på. Den vi väl lade oss i var inte heller helt vindstilla, men den var i alla fall förhållandevis lugn. Runt där vi ankrat var det mest privata fastigheter så det blev ingen grillning idag. Utan vi höll oss på båten.

Oslo – Hjelp

Vi hade lite sightseeing kvar i Oslo som vi klarade av på förmiddagen. Vi tog spårvagnen, eller ”trikken” som den kallas här, till Vigelandsparken för att spä på vår kulturella ådra. Där var det många turister som föstes runt med guider. Vi såg både asiater och sydamerikaner, men inte så många norrmän.

Därefter styrde vi stegen förbi det kungliga slottet Uranienborg bara för att konstatera att på bästa platsen framför slottet så finns det en staty med en svensk kung. Låt vara att han var kung över både Sverige och Norge när det begav sig, men av vad vi läst oss till så var det inte norrmännens förstahandsval att Karl Johan XIV skulle regera även över Norge. På Karl-Johan tog vi oss elvakaffe med rejäla bakverk. Bullarna här i Norge är STORA.

Sedan var det dags att kasta loss för vidare färd söderut. Idag hade vi bestämt att inte gå så långt. De två första ställena som vi hade sett ut hade flytbryggor utlagda, trots att det var ”naturhamnar”. Men där var fullt när vi drog förbi så vi hamnade på vårt tredjehandsval nämligen att svaja på eget ankare vid ön Hjelp. Någon hjälp behövde vi dock inte, även om det var mycket gott om båtar där, även som svajade. Något som vi inte såg så mycket utav väster om Oslofjorden. Middag blev grillade hamburgare på den intilliggande stranden på Hjelp.

Lövöysund – Oslo

Morgonen började kall och mulen när vi lättade ankar och stävade förbi den lilla ön ”Lorten” i Lövöysund. Efter en liten stund verkade vindens styrka och riktning bra så vi hissade segel och seglade riktigt bra en stund. Sedan kom vi i lä av en ö, och därefter blev det mer eller mindre bleke resten utav färden uppför Oslofjorden.

Framme vid gästhamnen vid Akers brygge var det så att de allra flesta platserna numera är fasta platser. De lediga gästplatserna som fanns passade inte riktigt för vår storlek, även om vi här i Norge är att betrakta som en liten båt. Bra service från Hamnkontoret i alla fall som anvisade oss en annan långsidesplats nästan längst in i hamnen. Där kunde vi lägga till bakom en Princess 67 så vi låg helt klart i lä. Nu hade också vädret bättrat sig till högsommarväder. Sol och varmt, helt enkelt.

När vi kommit till ro var det förstås dags att turista i Oslo med promenad runt Rådhuset och på Karl-Johan.

Middag åt vi på Jamie Oliver’s Italian som låg alldeles intill bryggan där vi låg. Jan såg till att de svenska färgerna syntes i vimlet.

Nevlunghavn – Lövöysund

Klockan 9 lade vi ut från den lilla mysiga hamnen i Nevlunghavn. Dock hann vi inte komma så långt förrän vi möttes av motvind och höga vågor. Det blev till att skumpa runt i vågorna de första timmarna. Innan vi kom i lä av lite öar.

Efter ytterligare några timmar kunde vi hissa segel. Det gjorde vi precis när en ny norsk Hallberg-Rassy 340 dök uppseglandes från en anslutande farled. Då blev det race. Fast det gick nästan alldeles för lätt för oss att hänga av dem på kryssen.

Efter åtta timmars färd var vi framme i viken som vi sett ut. Där fanns tre bojar från Oslofjordens Friluftsråd, med ett liknande system som Svenska Kryssarklubbens. Alla tre var upptagna och eftersom vi inte är medlemmar i Oslofjordens Friluftsråd så släppte vi som planerat eget ankare. Dock fick vi inte fäste förrän på fjärde försöket, så vi var nära att ge upp. Väl på plats var det dags att skicka upp Bicycle-repairman i masten för att mixtra med AIS-antennen då vi fortfarande verkar ha lite problem med den. Nu får vi se om det fungerar bättre.