Äntligen blev det en naturhamn – Usholmen

Det dröjde bra länge denna säsong innan första strandhugget gjordes i en naturhamn. Det blev efter att vi kom iväg från Ellös på lördagseftermiddagen och hann sätta segel i en knapp halvtimmes färd norrut från Islandsberg innan det var dags att reva. Då var vi nämligen framme vid holmarna som vi hade sett ut. Först var vi inne och kollade vid Porsholmen, men där var det lite sjöhävning trots att det var beskedligt väder så det ratade vi. Istället blev det en plats med fören mot klipporna på den nordöstra udden utav Usholmen. Där låg vi perfekt.

Därifrån kunde vi spana in både solnedgång och fullmåne.

På förmiddagen därpå blev det en snabb utforskning utav den lilla ön innan hemfärd till Ellös igen.

Tillbaka till Ellös

Allting har sin ände (förutom det där med korven) och så även denna semestersegling. Med utlovade vindar på 10-20 m/s både lördag och söndag så fegade vi ur och gick till Ellös redan på fredag.

Det blev en livlig kryss från Lysekil ned till Islandsberg där våra bullar som låg för att tina levde farligt. När vi passerat Islandsberg föll vi av och kunde ta oss en välförtjänt fika.

Så efter att Elvine varit ute i nästan sex veckor och tillryggalagt nästan 1 200 sjömil så var det alltså dags att lägga sig tryggt i hemmahamnen. Nu väntar urpackning och storstädning.

Lysekil

Det blev motorgång från Hamburgsund och ner genom Sotenkanalen. Vid Smögen hissade vi segel och seglade resten av turen. Inklusive kryss från Bohus-Malmön.

Framme i Lysekil tänkte vi att lägga oss i Havsbads-hamnen. Där var det bara plats vid akterboj lediga, och trots hamnvärdens försäkran om att de skulle ligga tillräckligt långt ut för oss så stämde inte detta. Då gick vi till Fiskehamnen istället. Där låg bojarna tillräckligt långt ut för oss.
Som traditionen bjuder så var vi även denna gång inbjudna till familjen Widerstrand. De bjöd som vanligt på god mat och trevligt sällskap.

Hamburgö

Dagen inleddes med fint väder och frukost i sittbrunnen. Åse avnjöt dock sin frukost på skarndäck då getingarna blev för snarstuckna för hennes smak.

När vi kastat loss tog vi vägen genom sundet vid Ekenäs innan vi gick ut och hissade segel. Denna dag blev det en lugn kryss söderut och vi tog inte ner seglen förrän strax norr om Hamburgsund.

Framme i Hamburgsund så var det inte så gott om plats som vi hade trott. Till sist bestämde vi oss för att lägga oss utanpå en Najad som låg längs bryggan på Hamburgö. Där var dock lite konflikt kring platserna då det verkade som att de även hyrt ut säsongsplatser på gästbryggan. Det verkade vara en dålig dag på jobbet för den stackars hamnvärden att reda ut detta, men vi höll oss utanför och kunde lugnt ligga kvar där vi lagt oss.

Sedan blev det dags för linfärja igen, men denna gång en utav Trafikverkets färjor. Detta måste vara en utav landets kortaste färjelinjer då det inte är många meter över sundet. Efter en liten promenad runt samhället tog vi en tidig middag på Hjalmars. Detta etablissemang verkar veta vilken öl som gäller.

Nord-Koster: Bopallen

Vi var första båt att lämna Ramsö trots att klockan hunnit bli halv tio. Verkar inte som att man släpper kajen där i första taget… Det blev lugn en segling med läns och slör i måttlig vind. Framme vid Bopallen hade vi tur och fick en plats långsides flytbryggan närmast linfärjan, då en motorbåt lämnade precis när vi kom dit. Där låg vi bra.

Enda nackdelen med att ligga på just Nord-Koster är att överfarten med den lilla linfärjan kan bli tidsödande med en del köande när det är mycket folk, och framförallt diverse fordon, som vill över. Väl över blev det dags för lunch som blev varsin räkmacka. Mums!

Efter lunchen blev det en liten promenad ner till Kosters Trädgårdar för att spana in allt som finns utav det biodynamiska utbudet där.

Efter detta promenad upp till linfärjan igen och en tur över sundet. Ytterligare en bit att gå upp till öns fikaställe där vi avnjöt hembakad kanelbulle och kaffe gjort på öns inte helt kristallklara dricksvatten.

Åse och Alma hade ork kvar i benen för att ta en halvmil lång vandring över ön för att beundra de vackra vyerna som finns på Nord-Koster.

Till sist så blev det middag i sittbrunnen innan det var dags att krypa till kojs.

Ramsö

Vi hade inte så bråttom att komma iväg från Fjällbacka då vi inte hade tänkt att gå så långt. Som längst tänkte vi oss Kosteröarna. Hur som helst så kastade vi loss vid tio och hade sedan medvind i måttlig till frisk vind nästan hela vägen. Det innebar en hel del plattläns, som t.ex. genom Havstenssund som vi plattlänsade igenom.

Först var vi inne i hamnen på Resö, men konstaterade att där fanns ingen bra plats för oss. Nästa anhalt blev Ramsö där det bara låg tre båtar. Först lade vi oss på en 38 fots X-båt, men den inte helt igenom tillmötesgående hamnvakten tyckte inte vi låg bra där utan ville att vi la oss med stäv till kaj och eget akterankare. Det tyckte inte vi var någon bra idé då all vind skulle komma akterifrån. Istället lade vi oss utanpå en HR34. Vi lyckades också få en tamp till land med bra vinkel för att ta kraft akterifrån. När hamnen sedan packades med båtar blev det fler med blå rand.

Åse och Alma tog en promenad på ön och kollade bl.a. in de röda näckrosorna.

Fjällbacka

Det var knappast någon hets i hamnen på Väderöarna vid tiotiden när alla båtar måste lämna. Vi tuffade ut strax före tio och hissade segel för att kryssa lugnt i den svaga vinden in mot Fjällbacka. Man kan verkligen kategorisera detta som ”relaxed sailing”…

Till elvafikat blev det dags att ta fram nya bullar ur frysen för att gotta sig med.

Vi var framme redan strax före tolv i Fjällbacka och kunde därför äta lunch i hamn. Detta blev sista turen med fyra man ombord för den här gången då Filip mönstrade av i Fjällbacka.

Sedan hann vi med både sittbrunssmys och en tidig middag på stan innan vi gick till kojs.

Väderöarna

Det blev en lugn och fin segling i 4-7 m/s ut till Väderöarna. Väl framme backade vi in och lade oss intill kajen. Även om det var lördag så kom det inte särskilt många båtar denna dag då vädret var högst osäkert.

Den yngre delen utav besättningen passade på att bada. Även om termometern i efterhand bekräftade att det inte ens var tjugo grader varmt i vattnent. Fina badkläder hade de i alla fall!

På kvällen passade vi på att grilla hamburgare mellan regnskurarna. Dessa fick sedan avnjutas i kajutan, men det är inte det sämsta.

Hunnebostrand

Nu är det helt klart fler folk i sittbrunnen igen, men det är fortfarande långt ifrån överbefolkat.

Efter att ha kastat loss i Skärhamn hissade vi segel direkt och ångade på i god fart norrut i den friska ostliga vinden. Strax norr om Hasselösund tog vi ner seglen och tog oss vidare upp genom Sotenkanalen. Där bestämde vi oss för att gå in till Hunnebostrand. Där lade vi oss på den kaj vi brukar ligga på, men denna gång med stäven mot kaj och nyttjande av de tillräckligt långa akterlinorna.

Ligger man i Hunnebos gästhamn så går man såklart till Bella Gästis om möjlighet gives, och vi lyckades att boka bord för oss så vi slapp köa. Som vanligt blev vi mycket mätta och belåtna.

Skärhamn

Då siktet var inställt på Skärhamn, knappt 20 NM från Öckerö, så blev det sovmorgon och vi lade inte ut förrän klockan tio. Vi började med att försöka segla, eftersom väderleksprognosen visade anständiga förhållanden för detta. Men i verkligheten gick det inte alls. Vinden var alldeles för svag, så det blev att tuffa för motor.

I norra delen utav Marstrandsfjorden mötte vi Annie med Johan och Susanne så vi lade oss en stund och hovrade jämte varandra för en pratstund. Kanske lite väl mitt i farleden…

Framme i Skärhamn var det många båtar som var ute efter en plats, men vi hade tur och såg en mindre segelbåt som precis lade ut från en långsidesplats på en utav flytbryggorna. Platsen var lite kort för oss, men att fören stack ut var inget större problem. Väl på plats blev det dags för att både tvätta kläder och att bunkra förnödenheter. Hamnen har cykelkärror till utlåning vilket mycket underlättar att få hem grejorna. Verkar vara få som uppfattat detta då de mest stod oanvända.

På kvällen blev det fullt i sittbrunnen då Albert och Josefin hjälpte till med att skjutsa upp Alma och Filip som nu mönstrade på. Det blev grillad lax till middag i sittbrunnen vilket verkade uppskattas utav samtliga.