Någorlunda tidigt kastade vi loss från Norheimsund. Dvs när vi gick klockan tio så var det fortfarande inga livstecken från våra båtgrannar som hade festat ordentligt kvällen före. I början kunde vi segla en stund med ”det stora blå” innan vinden dog ut mellan bergen.
Färden uppför Hardangerfjorden till de allra innersta delarna var som ett Prins Daniel citat – ”Magiskt!”
Framme i Ulvik fick vi en kanonplats vid kajen. Det enda att tänka på är att tidvattnet rör sig upp och ned med en meter.
Inne i Hardangerfjorden är det många fruktodlingar så vi besökte en utav dem i Ulsvik och köpte lite cider. Jan verkar också ha fått lite blodad tand för det här med vandringar och kollade in lite utav ryggsäcksutbudet. Förresten var i världen kan man ligga i gästhamn och se snö uppe i bergen?
Elvine 